När kartan ritas om, kan utvecklingen börja på riktigt

Kanske tänker du på utveckling som att lära dig mer saker.

Att bli bättre på något. Bygga vidare på din kompetens.

Och ja, det är också viktigt. Men det finns ett annat sätt att se på utveckling som jag tycker är mycket mer spännande. Och det är det som händer när själva din blick förändras och du förstår världen, dig själv eller andra på ett nytt sätt.

Det är något helt eget som händer med dig när du börjar upptäcka att tillvaron omkring dig helt enkelt är mer komplex än du trodde. Människorna runt dig har fler nyanser. Det finns flera perspektiv som du inte har sett. Frågor som tidigare kändes självklara får flera möjliga svar. Din självbild blir mindre statisk och mer levande.

Det är detta som i forskningen kring vuxenutveckling kallas vertikalt lärande. Begreppet kommer ursprungligen från utvecklingspsykologin, där forskare som bland andra Robert Kegan har intresserat sig för hur människor fortsätter att utvecklas genom livet, inte bara genom att samla mer kunskap och erfarenhet, utan genom att själva sättet vi tänker, tolkar och förstår världen förändras.

Där horisontell utveckling handlar om att lära sig mer, handlar vertikal utveckling på ett vis om att se mer. Det handlar om att rita om kartan.

En sådan period i livet kan kännas lika spännande som förvirrande. När gamla sanningar tappar sin kraft innan nya har tagit form kan du bli osäker. Du kan börja tvivla. Det kan upplevas som en inre turbulens. För plötsligt är det kanske flera av de ankare du har hållit dig fast i som inte håller längre. Gamla vanor. Gamla sätt att se dig själv och världen på.

 Där står du, på kanten av ett nytt och okänt landskap.

 Och din karta gäller inte längre. Du behöver skapa en ny.

Det här tycker jag är så spännande. Inte bara för att jag ser det hela tiden i mötet med mina klienter och de modiga kliv de tar i sin egen utveckling. Jag har också fått se det genom många år som terapeut med personer på väg ut ur allvarlig psykisk ohälsa. Även där handlar det ofta om utveckling som denna. I språng, plötsligt eller gradvis, där perspektivet och spelplanen förändras.

Men det är också spännande för att jag har upplevt det själv. Utmanande perioder och övergångar där marken har gungat, och där jag samtidigt nästan fysiskt har kunnat känna att nu händer en annan sorts förändring. Jag går vidare med en annan blick.

Har du varit i en sådan situation? Eller står du där just nu?

Då är det viktigt att du förstår att det du står i också är en situation full av möjligheter. Möjligheter att hitta mening och riktning som resonerar med den du är just nu. När du ritar om din karta utmanas du att se nya perspektiv. Det kommer att berika dig, ge dig fler nyanser och en bild av både världen och dig själv som är mer öppen, flexibel, generös och levande.

En vertikal utveckling gör dig bättre på att vara i och hantera komplexa utmaningar och situationer. Du kommer att bli mer kreativ, stabil och handlingskraftig. Du kommer att se att det finns flera sanningar, flera sätt att se världen på och flera sätt att vara du.

Det, tycker jag, är utveckling på riktigt!

Och du?

I morgon kan du få jobba vidare med det här i Mosaikbrevet.

Passa på att prenumerera, för just i morgon kommer jag ge dig en övning där du får ta pulsen på din egen utveckling.

Ta hand om dig!

/Anne-Line