Att hitta kraft och riktning genom fokus och tystnad
Idag tänker jag på fokus. Mitt fokus. Och ditt fokus.
Det är så viktigt. Och det är viktigt på ett annat sätt än du kanske tror. Därför riktar jag lite extra fokus på temat fokus.
I inläggen nu i några dagar. I morgondagens Mosaikbrev där du får verktyg du själv kan arbeta med för att vässa ditt fokus.
Och här och nu, i Mosaikrummet. Rummet där vi kan tillåta oss att snurra runt lite extra i reflektionerna.
Och det jag vill snurra runt med tillsammans med dig nu är detta:
Jag tänker att vi nog är överens om att fokus är viktigt för att du ska kunna hålla dig kvar i det du har bestämt dig för att göra. Det handlar ibland om att kunna koncentrera sig. Det handlar ibland om att bita ihop och hålla ut när det börjar bli lite svårt, när man blir osäker eller börjar tvivla. Det handlar om att stänga ute distraktioner, vilket kanske är en av vår tid största utmaningar.
Men det jag vill reflektera kring är inte detta. Jag vill prata om hur viktigt ditt fokus är för att du ska behålla kontakten med den du är. Med det du vill. Med det som är sant för dig.
Jag vet inte om du tänker på hur mycket distraktion du bombarderas med varje dag som hindrar dig i att behålla förankringen i dig själv. Jag vet inte om du tänker på hur mycket kraft det kan ta från dig, och hur mycket det kan störa din klarhet, din känsla av vem du är och vad som är viktigt för dig.
Gudarna ska veta att jag har tänkt på det. Jag har tänkt på det om jag i en period har varit inne i det tunnelseendet som jag ibland kan förväxla med äkta fokus, där jag bara har jobbat, fokuserat på vad jag vill göra och skapa, lagt planer och levererat, tills det har slagit mig hur långt ifrån min egen balans jag har rört mig. Ofta har det ju handlat om att jag har haft näsan lite för långt nere i dator och telefon. I perioder har jag lurat mig själv att behålla tunnelseendet för länge, för att det är så roligt det jag gör. Men oavsett - resultatet har varit det samma. Jag har tappat mitt fokus. Min kraft. Och min riktning.
Och vad har hänt då? Jag har blivit trött. Jag har blivit otydlig för mig själv. Mer upptagen av det jag levererar än var det faktiskt kommer ifrån.
Och då ringer min larmklocka.
För är det något jag har lärt mig om mig själv så är det att det funkar inte i längden om det inte är sant och kommer från hjärtat. Det där är ingen klyscha för mig, det är hård realitet. Jag blir oklar, omotiverad och kraftlös om jag tappar den där kontakten. Om jag till exempel blir mer upptagen av om språket är tjusigt och säljvänligt i en text än om det faktiskt är genuint det jag skriver.
Är du med?
Det där är vad fokus egentligen handlar om för mig. Att behålla kontakten. Förankringen. Och vet du vad jag gör?
Här kommer det väldigt enkla, och ibland väldigt våra.
Jag behöver låta det få vara tyst.
På riktigt tyst.
Jag behöver gå över från göra modus till vara-modus.
Det vill i praktiken säga att jag behöver karva ut mer tid av den sorten där jag bara sitter ute i husväggen med en kopp kaffe och lyssnar på fågelsången. Där jag stirrar långsamt på ett träd som rör sina grenar mjukt med vinden. Där jag går runt i gräset med lugna steg och nakna fötter och bara känner det kalla under fotsulorna. Närvaro. Utan att vara till nytta. Leverera något. Planera något. Ibland behöver jag ganska mycket av den här varan. Som en reset, en återställning av systemet. En bortrensning av brus.
För det kan bli så mycket brus.
Ibland tänker jag att det där bruset, det är vår värsta fiende. Och alldeles oavsett tänker jag att det är helt avgörande, för min känsla av riktning och kraft i det jag gör och den jag är, att jag behåller mitt fokus. Och att jag gör det genom perioder av tystnad.
Vad behöver du göra för att behålla ditt fokus?
I morgon i Mosaikbrevet kan du läsa om en känd och effektiv teknik för just att behålla fokus när du har en uppgift du vill genomföra.
Missa inte det. Och om du inte prenumererar än så passar du på att göra det i dag.
Mosaikbreven ger dig verktyg för att stärka din kapacitet, klarhet och kraft, och kostar bara din uppmärksamhet.
Vi ses där.
Och nästa vecka: Här.
Ta hand om dig!
